Morgonen började med att alla åttonde och nionde klasser samlades i aulan för att lyssna på rektorn och lärare. Blev en smula tagen när Jonas, som har varit vår lärare i SO och Svenska under alla år i Gamlestadsskolan, höll tal och sjöng lite grann.
Utanför klassrummet var stämmningen aningen dyster, ingen vågade röra en min. (Inte förrän när vi skulle skiljas åt i slutet)
Återigen skulle Jonas hålla tal. Och även denna gång var jag tvungen att hålla tillbaka tårarna. Det var då jag insåg att vi faktiskt inte kommer ses något mer.
När vi hade ätit upp gräddtårtan som våra klassföreståndare bjöd på, fått våra betyg och kollat på gamla kort var det dags att säga hej då till allihop. Det var ett tårfyllt farväl, för jag vet mycket väl att jag inte kommer ha lika bra kontakt med alla längre. Än är det svårt att förstå att vi inte går i samma klass längre, att vi alla ska åt olika håll nu. Det är svårt att förstå, att efter sommaren kommer vi inte träffas i skolan så som de andra åren, utan den här gången kommer vi sitta bakom nya skolbänkar och inte känna en enda själ på en ny skola..

Tog sedan bussen hem och fikade med mina föräldrar innan åkte jag till Kåsjön där Jennie, Nadja, Oscar, Aleksandar och Mattias var. Vi gick till en hästhage och klappade hästar, men efter en stund tog vi bussen till stan, där vi mötte upp Omar och åt på resturang. Även Felix från paraellklassen var med. Det gjorde nästan lite ont i hjärtat när vi satt där och hade det så bra. Alla var så glada och skrattade åt minsta lilla. Tänk om vi inte kommer hålla kontakten om ett par månader?

Jennie, Nadja och Felix tog spårvagnen hem medan vi andra stannade i stan en stund. Vi träffade på Marijana och Samira från klassen. Vi gick till hamnen, och gick så långt ut på bryggan som vi bara kunde. Och där ute satt vi ett bra tag innan vi började röra på oss, mot hållplatsen där vi tog bussen hem och pratade om Askungen.